Snö och helg...
Eftersom det ändå ska hålla på å kräksnöa så är det väl tur att det kommer idag och att det inte kom igår!
Dr. och specialisten var mkt. snälla =D gick därifrån med tåren i ögat =P Inte av ilska utan av glädje =D
Trode först inte alls att jag skulle få komma till någon dr eftersom väntetiden blev över en timma efter utsatt tid. Eftersom jag var nervös och mådde lite halvkasst inför besöket började jag nästan gråta när det gått en timma...
Där satt vi, jag och min make, ensamma i väntrummet och sköterskorna klädde på sej och gick hem, närdörren låstes frågade maken en stressad sköterska som antagligen var på väg hem om vi verkligen skulle få träffa någon dr. Och precis då så kom det en liten man med vit rock och frågade efter mej, Helena glad=)
Väl inne i så frågade han mej hur jag trivdes med mina happar, WOW ingen har frågat mej det förut =) hoppet återfann sej och kanske var detta en läkare att lita på!
Jag förklarade som jag kände och mina bekymmer!
Då säger han till min förvåning, att du har förmodligen otoskleros! Jag kände mej mkt. frågande och förmodligen såg jag ut som ett frågetecken, för han frågade om ingen berättat det för mej! Nej, dom har alltid sagt att det är nerverna, förklarade jag!
Otoskleros är en sjukdom där hörselbenen växer samman, ljuden gå bara fram till mellanörat, och det går att operera. Min mamma hade samma "fel" på båda sina öron och idag har hon varit hörande utan happar i 20 år!
MEN för att utesluta eventuella nervsakador och cellfel så ska jag genomgå en röntgen. Visar det sej fortfarande vara otoskleros så blir det op i höst eller under sensommaren!!!
Gissa vem som bor på lyckliga gatan nu =D
Op. tar ca. 2 tvimmar under narkos och sker i Örnsköldsvik. Dit har vi endast 20 mil. Men eftersom vi har långt att åka får vi ( jag och min make) bo på Hotell natten till op. tiden. Mysit =D
Men först måste vi se så att det inte är något annat fel och röntgen ska jag göra 8/6! Sen får jag brev från öronspecialisten...Det kommer att bli en lång väntan!
När jag kom hem igår var jag tvungen att ringa mamma och berätta, och jag tror hon började gråta... Hon är så rar min mamma! Vi kanske inte har varit sams alla gånger men hon är min mamma och det kan ingen ta ifrån mej!
//Helena
Bloggadress: http://rumptott.blogg.se/